VakO 909:2025

I saken var det fråga om huruvida lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare skulle tillämpas på A:s arbete som tipsjournalist för X Ab. Försäkringsdomstolen hänvisade till att gränsdragningen mellan arbete i ett anställningsförhållande och företagande vid tillämpningen av arbetspensionslagarna görs genom en bedömning av huruvida de kännetecken för anställningsförhållandet som anges i 1 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen uppfylls. Då ska alla de kännetecken som anges i bestämmelsen i fråga uppfyllas samtidigt för att det ska kunna anses vara fråga om ett anställningsförhållande. Försäkringsdomstolen ansåg att den förbindelse att utföra arbetet under arbetsgivarens ledning och övervakning som kännetecknar ett anställningsförhållande inte uppfylldes i avtalsförhållandet mellan A:n och X Ab. Eftersom alla enskilda kännetecken för ett anställningsförhållande inte uppfylldes i avtalsförhållandet mellan A och X Ab, behövdes inte en sådan helhetsprövning som avses 1 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen. Försäkringsdomstolen ansåg att A inte hade varit tipsjournalist i ett sådant anställningsförhållande som avses i 1 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen och att lagen om pension för företagare borde ha tillämpats på hans verksamhet i X Ab åren 2008–2023. A:s besvär avslogs.

Finlex-referat på finska