VakO 20340:2021(L)

Arbetspension – Tillämpning av arbetspensionslagarna – Tillämpning av lagen om pension för arbetstagare – Anställningsförhållande – Faktureringstjänst – Lättföretagare

20340:2021

Lag om pension för arbetstagare 1 § 2 mom. och 2 § 1 mom. 2 punkten
Lag om pension för företagare 3 § 1 mom.
Arbetsavtalslag 1 kap. 1 § 1 mom.

22.03.2023

A sökte sig till X Ab för telefonmarknadsföringsarbete på basis av platsannonsen på bolagets webbplats. Av platsannonsen framgick det inte att arbetet utförs som företagare eller att betalningen av arvodet sker via en tredje part. I det uppdragsavtal som A och X Ab ingått avtalades bl.a. om att det arvode som består av timarvode och provision betalas månatligen via Y andelslag och A svarar för att FöPL-försäkring tecknas via Y andelslag. Timarvodet som överenskommits för A låg nära exempelvis timlönen inom handeln. A arbetade i X Ab:s lokaler med dess arbetsredskap och samtalen skedde via X Ab:s dataprogram. Rätten att leda och övervaka arbetet utövades av byråchefen. Kunderna kontaktades på basis av ett kundregister som X Ab gett. Enligt lönekalkylen fick A kostförmån som naturaförmån och förskottsinnehållningen omfattade sjukförsäkringens dagpenningspremie. Penninglönen inbegrep semesterersättning, semesterpenning, säsongstillägg och övertidsarbete. Enligt X Ab hade avsikten uttryckligen varit att skapa ett avtalsförhållande som inte kan betraktas som ett anställningsförhållande. Försäkringsdomstolen konstaterade att parternas åsikter om rättsförhållandets art och benämningen av avtalet inte är avgörande vid bedömningen av rättsförhållandets natur, utan det avgörande är om de kännetecken för anställningsförhållande som anges i 1 § i arbetsavtalslagen uppfylls i arbetet. Försäkringsdomstolen ansåg att även lönekalkylerna visar att A har arbetat för X Ab:s räkning mot lön. När man också beaktade utredningen om X Ab:s rätt att leda och övervaka arbetet, uppkomsten av ett anställningsförhållande, innehållet i det avtal som benämnts uppdragsavtal samt de faktiska arbetsförhållandena, ansågs A ha haft en sådan osjälvständig ställning som kännetecknar arbetet i ett anställningsförhållande och kännetecknen för anställningsförhållandet ansågs vara uppfyllda. Bedömt som en helhet betraktades A:s arbete för X Ab som ett anställningsförhållande, varför lagen om pension för arbetstagare skulle tillämpas på arbetet.

Finlex-referat på finska