Försäkringsdomstolen - specialdomstolen för frågor om social trygghet

Pensionsskyddscentralen kan på ansökan befria en utländsk arbetsgivare från skyldigheten att ordna i denna lag avsett pensionsskydd för en arbetstagare som denna arbetsgivare sänder till Finland för att arbeta i mer än två år eller vars arbete i egenskap av utsänd arbetstagare av oförutsedda orsaker fortgår i Finland i mer än två år. Försäkringsdomstolen ansåg att A kunde anses vara en utsänd arbetstagare på det sätt som avses i lagen och eftersom alla villkor som anges i 149 § 2 mom. i ArPL uppfylls, ska X beviljas befrielse från skyldigheten att ordna pensionsskydd i enlighet med ArPL för A under tiden 1.1 –31.12.2016. Försäkringsdomstolen tog som första instans inte till prövning huruvida ovan nämnda villkor uppfylls och om lagen om pension för arbetstagare ska tillämpas på A:s arbete från och med 1.1.2017.

Besvärsnämnden för social trygghet och försäkringsdomstolen saknar behörighet att pröva till vilken av barnets vårdnadshavare som fungerar som intressebevakare det handikappbidrag som har beviljats barnet betalas.

I studiestödets inkomstkontroll ansågs studierna vara inledda i början av den månaden då studeranden för första gången hade anmält sig som närvarande studerande.

A halkade då A var på väg till arbetet från sin flickväns bostad på orten Y till arbetsplatsen på orten Z. Vid tidpunkten för olyckan var A skriven i en bostad på orten X. Försäkringsdomstolen fann att flickvännens på orten Y belägna bostad inte kunde hållas som en i regeringens proposition avsedd A:s fasta bostad, tillfälliga bostad eller inkvartering eller som en fritidsbostad från vilken A skulle ha färdats till arbetsplatsen eller tillbaka på grund av arbete. Olyckan hade således inte inträffat under sådant i 21 § 2 momentet i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar avsett resande som följer av arbetsuppgiften och som jämställs med arbete och därför var det inte fråga om ett ersättningsbart olycksfall i arbetet.

A ägde 49 % av X Ab och A:s bror B resterande 51 %. Försäkringsdomstolen ansåg i synnerhet med beaktande av att A saknade bestämmande inflytande i arbetsgivarbolaget samt A:s arbetsuppgifter och de omständigheter som lagts fram som orsak till anställningsförhållandets upphörande att A:s ställning i bolaget som helhet bedömd varit sådan att A haft ett anställningsförhållande med X Ab som avses i arbetsavtalslagen.